Lie
är vinkeln mellan klubbans skaft och klubbans sula. När
du sätter klubban så att hela sulan (eller sulans lägsta
punkt) vilar mot marken, då står skaftet i en viss vinkel.
Denna vinkel är klubbans lie.
En klubbas lie kan vara upprätt eller flack.
Klubborna i ett set har inte samma lie. Ju kortare klubba, desto
mer upprätt lie. Ju längre klubba, desto flackare. Så
har man gjort för att man ska slippa ändra kroppshållning
beroende på vilken klubba man ska använda. Med en wedge
står man ju närmare bollen. För att man inte ska
behöva böja sig så mycket är skaftet upprätt.
Med en driver står man långt från bollen. Om driverna
hade haft samma lie som en wedge hade man varit tvungen att stå
extremt upprätt (nästan på tå) för att
kunna lägga hela klubbans sula mot marken. Den klubba som är
mest upprät är puttern. Den är alltså anpassad
för att man ska kunna stå väldigt nära bollen.
Alla spelare är inte lika långa, har
inte lika långa armar och vill inte stå på samma
sätt. Därför är det viktigt att anpassa klubbornas
lie så att de passar den som ska spela med dem. Denna vinkel
är intimt förknippad med klubbans längd. Man måste
alltså först prova fram den optimala skaftlängden
innan man bestämmer lie-vinkeln.
Generellt sett behöver kortare spelare flackare
lie, medan längre spelare behöver mer uppräta klubbor.
Man kan testa vilken lie man ska ha genom att sätta tejp på
klubbans sula och sedan slå några bollar från
ett hårt och plant underlag, t ex hårdplast, plexiglas
eller ply-wood. Efteråt ser man var tejpen blivit mest sliten.
Om slitaget är mitt under sulan har man rätt lie. Om slitaget
är närmare klubbans häl har man för upprät
klubba och om slitaget är närmare klubbans tå har
man för flack lie.
För att testa vilken lie man ska ha räcker
det inte att bara ställa upp sig till bollen och känna
efter. Man måste slå bollar. Der är nämligen
väldigt troligt att den lie man har när man träffar
bollen inte alls är den samma som när man adresserar.
Centrifugalkraften och svingtekniken gör att skaftet tenderar
att ”dippa” i bollträffen, dvs skaftet böjer
sig mot spelaren, så att klubbans tå kommer in närmare
marken än i adresseringspositionen. Alltså, om man bara
utgått från adresseringspositionen när man skulle
välja lie, då hade de flesta valt för flack lie.
En klubbas lie brukar inte anges i exakta gradantal
eftersom det är relativt ointressant om man inte vet klubbans
längd. De brukar benämnas ”standard” eller
vilken avvikelse de har från standard, t ex ”1 grad
upprät” eller ”2 grader flack”.
Om man spelar med för upprätt lie kommer
klubbans tå att peka aningen upp från marken. Tendensen
i bollträffen blir att hälen slår i marken först
och bollen flyger åt vänster. Om man spelar med för
upprätt lie kommer klubbans tå att peka ner i marken.
Tendensen i bollträffen blir att tån slår i marken
först och bollen flyger åt höger. Det är definitivt
viktigast att ha rätt lie på de korta klubborna. Ju mer
loft desto större kommer avvikelsen från målet
att bli om man har fel lie. En klubba som har 0 graders loft kommer
att sikta på exakt samma ställe oavsett vilken lie klubban
har. Av dessa skäl kan man nästan aldrig bestämma
vilken lie man ska ha på en driver.
Man bör också ha i åtanke att när
man vill ändra längden på en klubba, t ex kapa eller
förlänga den. Då måste man samtidigt ändra
klubbans lie i motsvarande mån. Om man haft rätt lie
från början vill säga. Om du har en klubba med rätt
lie och som du kapar - då kommer klubban bli för flack,
dvs klubbans tå kommer att peka ner mot marken när du
adresserar bollen. En kapad klubba måste att alltså
göras mer upprät för att fungera på samma sätt
som före kapningen. Om man förlänger en klubba blir
förfarandet motsatt, dvs man får göra den mer flack.
|